Eiksmarka skole ligger på gården Eik sin mark. Eikgården ble ryddet i eldre jernalder. Det må ha vært mange eiketrær der i eldgamle dager. Nå er det ikke mye igjen, hverken av eiketrærne, Eikgården eller Eiksetra hvor Eik hadde seter. I 1801 bodde det 20 mennesker på Eeg, som navnet ble skrevet i folketellingen. I 1670 ble Eikgården med innmark og utmark en del av Peder Ankers store gods. Han eide også Fossum-gårdene, mange gårder og plasser i Bærum og Sørkedalen, Bærums Verk og Haslum og Tanum kirker.
Peder Anker var godseier, jernverkseier, sagbrukseier, kongelig oppnevnt generalvei-intendant og Eidsvollsmann. Han ble Norges første statsminister i 1814 og var en av Norges rikeste menn. På Fossum hadde han et jernverk. Fossumnavnet - Fossimi - kommer fra foss og heim, gården ved fossen øverst i elva Fåd - Lysakerelva - fra Fådvannet. Nå heter vannet Bogstadvannet.
Ved Hammerdammen på Bærumssiden av elva var det stangjernshammer og en hammerhytte som var "30 alen lang og 19 alen bred". På Bogstadsiden av Hammerfossen bygget Peder Anker masovn med blåsebelg i 1791. Malmen kom med båter fra Arendal og Kragerø til Vækerø og ble hestekjørt til Fossumverket på den nylagde veien hans, Vækerøchauseén. Tømmer til trekull ble fløtet ned Sørkedalsvassdraget - på Surka, den mørke - og brent på Milene - kølmiler på vestsiden av Bogstadvannet. For å få fraktet kull, jernmalm og jernprodukter mellom jernverkene sine på Bærum, Fossum og Hammaren i Maridalen fikk herr Peder bygget Ankerveien i 1793.
I folketellingen fra 1801 er det oppgitt at det bodde 188 mennesker med stort og smått på Fossom J. Wærk, og 68 på Fossom. Verksarbeiderne var svære, kraftige karer med digre never og med yrker som masovnsmester, oppgiver, kullharker, hammermester, hammersmed, hammerdreng, kleinsmed og hjelpesmed, gryte-former og kakkelovnsformer. Det var også sag på Fossum med sagmester og sagdrenger. På Milene arbeidet kullskriver, kullbrennere og milearbeidere. Og så var det alle de som drev med fløting og kjøring.
Det bodde mange unger på Verket. I 1804 fikk Peder Anker laget skole for dem, og i 1814 gikk det rundt 70 unger mellom 6 og 14 år på Verksskolen på Fossum. Ungene på Eeg gikk på omgangsskole. Arbeiderne bodde på husmannsplasser og i arbeiderboliger nær verket, langs Ankerveien, ved Bogstadvannet og i Sørkedalen. Husene var fattigslige og trange, arbeidet var hardt, og det var lite mat, selv om verkseieren sørget for sine, også i nødsårene rundt 1814.
Kveld i gamlestua, fra Bærum, Sørkedalshistorier, Reidar Holtvedt
Men så kom han bestefar i hau noe rektig gammalt han hadde hørt nerifrå Bærum. Om'n itte mintes fel, skulja det enten ha hendt ved Eik eller Nordby. Neri der en plass var det ihvertfall.
Det var i verste gråbeintia. Sprengkjøld hadde det vøri lenge, så'n var temmelig nærsøken. Det var lite vann på gårda, så døm måtte kjøre det, og så var det en mann som skulja tel ila. Han kom dragendes med vasskaret på ei kjelke - men som'n gjekk der kom gråbein på'n, og itno vørju hadde'n uten kniven, og den var itte mye tessmot et heilt gråbeinfølje! Hu låg et godt støkke unna, denne ila, og følk var itte i nærheta, og tel slutt vart mann så ille ute at'n måtte hvelve vasskaret over seg, og der vart'n sittandes heile natta med gråbein rundt om. Han satt ferdig med tæljekniven i handa, og var det en gråbein som våga å setta labben innunder og hvelve karet ta'n, så var'n ferdig og høgg tel! Men når døm blir var blodlukta, gråbein, så tar døm på hinannen og river hinannen ihjæl! Det gjekk nok både én og to på den måten den natta. Men først i gråninga drog døm videre så'n kunja komma fram.
Peder Anker selv bodde på Bogstad gård. I 1780 hadde han fått laget en stor romantisk landskapspark etter engelsk mønster, med kanaler, karpedammer, andedam, kaskader, broer, lysthus og en mengde utenlandske trær og planter.
I 1808 og 1809 var det en krigsfange på Bogstad. Han var fenrik, var bare 17 år og het Gustaf Lewenhaupt, også kalt Gösta. Fangetilværelsen på Bogstad var riktig hyggelig, for Gustaf var greve og ble behandlet som gjest hos familien Anker. Han fikk være med på dinéer, fester og ball, visitter, utflukter og reiser, blant annet til Sandviken, Bärum (Bærums Verk), Forneboe, Væckerø, kiraten i Stubbdalen i Åsa og til Ankers mange venner og forretningsforbindelser over hele Østlandet. Dette vet vi fordi greven skrev dagbok og malte akvareller! Her kan du lese mer fra dagboken. Eller i boken "Fangen på Bogstad".
Fra fenrik Gustaf Lewenhaupts dagbok
Bokstad den 12 febr. 1809
”I anledning af Julens firande ... då jag tillika med dem hade den äran att vara bjudne till Grefve Wedel af Jarlsberg, en son af den danske Ministern i England af samme namn, och gift med Kammerherre Pehr Ankers enda dotter. Julafton firades ej, som det brukas i Sverige, men Juldagen började Högtiden med Stor Dinée och Bal, som var mycket brilliant, man såg en stor folksamling och Dansen exequerades med mycken munterhet i en superbt eclairerad sal. Annandag Jul hvilade man efter denna glada fest, som förnyades den 27de Dec. på Bokstad, då Kammarherre hade bjudit till sig mycket Folk både från Byn och Landet. Nyårsdagen var jag äfven på bal, således ser min goda Pappa att jag ej fattas Motion under Julhelgen.
Min goda Pappas Lydiga och Tillgifne Son…..”
Løst notat for juni 1809
11te reste Bagge till Sverige –
2dre Var sälskap på Weckerö –
4de var vi hos Lassen –
6te reste Kammarherren, Gr: Wedel och jag till Kungsberg, inter: ställe
7de gjorde visiter, till mid: hos Stenstrups
8de reste hem till mid: på Wäckerö –
3dje reste Jumf: Dorant hem –
9de var Kamm: och jag i Sandviken
11te voro vi på Calas hos Agent Nielsen
12te Selskap i Sandviken
10de Var Grefvinnan på Bokstad med sin lilla son
13de var ett litet sälskap på Bokstad
15de var jag på Forneboe –
16de var jag nere på Wäckerö
18de var Niels Ankers son här
19de var Major Hummel/Kummel här
20de reste vi till Bärum –
21sta reste Kammerherren, Lasson och jag till Ringeriket, rodde i en stor slup i selskap med Torsten By och Ole Grorud ofver till Kiraterna, som då gingo – hem igen samma dag -
22re kom Capten Manley till Bærum
23de var stor fête på Bærum 90 Personer. Bruksfolket dansade omkring Maijstången (Halling, hålsdans och tripp ell: skotte ril.)
24de åto vi Middag på Bärum, reste hem
25te åto Kam: och jag middag på Wechröd.
26 red jag till Åmot, spaserade och rodde till Haukdammen för att se flötningen.
27de kommo vi till Svartvand-dammen /med Butleren/
28de gick jag till Langlien låg der om Natten och spaserade följande dagen
29de til Bokstad.
Det bodde mange unger på Verket. I 1804 fikk Peder Anker laget skole for dem, og i 1814 gikk det rundt 70 unger mellom 6 og 14 år på Verksskolen på Fossum. Ungene på Eeg gikk på omgangsskole. Arbeiderne bodde på husmannsplasser og i arbeiderboliger nær verket, langs Ankerveien, ved Bogstadvannet og i Sørkedalen. Husene var fattigslige og trange, arbeidet var hardt, og det var lite mat, selv om verkseieren sørget for sine, også i nødsårene rundt 1814.Kveld i gamlestua, fra Bærum, Sørkedalshistorier, Reidar Holtvedt
Men så kom han bestefar i hau noe rektig gammalt han hadde hørt nerifrå Bærum. Om'n itte mintes fel, skulja det enten ha hendt ved Eik eller Nordby. Neri der en plass var det ihvertfall.
Det var i verste gråbeintia. Sprengkjøld hadde det vøri lenge, så'n var temmelig nærsøken. Det var lite vann på gårda, så døm måtte kjøre det, og så var det en mann som skulja tel ila. Han kom dragendes med vasskaret på ei kjelke - men som'n gjekk der kom gråbein på'n, og itno vørju hadde'n uten kniven, og den var itte mye tessmot et heilt gråbeinfølje! Hu låg et godt støkke unna, denne ila, og følk var itte i nærheta, og tel slutt vart mann så ille ute at'n måtte hvelve vasskaret over seg, og der vart'n sittandes heile natta med gråbein rundt om. Han satt ferdig med tæljekniven i handa, og var det en gråbein som våga å setta labben innunder og hvelve karet ta'n, så var'n ferdig og høgg tel! Men når døm blir var blodlukta, gråbein, så tar døm på hinannen og river hinannen ihjæl! Det gjekk nok både én og to på den måten den natta. Men først i gråninga drog døm videre så'n kunja komma fram.
Peder Anker selv bodde på Bogstad gård. I 1780 hadde han fått laget en stor romantisk landskapspark etter engelsk mønster, med kanaler, karpedammer, andedam, kaskader, broer, lysthus og en mengde utenlandske trær og planter.I 1808 og 1809 var det en krigsfange på Bogstad. Han var fenrik, var bare 17 år og het Gustaf Lewenhaupt, også kalt Gösta. Fangetilværelsen på Bogstad var riktig hyggelig, for Gustaf var greve og ble behandlet som gjest hos familien Anker. Han fikk være med på dinéer, fester og ball, visitter, utflukter og reiser, blant annet til Sandviken, Bärum (Bærums Verk), Forneboe, Væckerø, kiraten i Stubbdalen i Åsa og til Ankers mange venner og forretningsforbindelser over hele Østlandet. Dette vet vi fordi greven skrev dagbok og malte akvareller! Her kan du lese mer fra dagboken. Eller i boken "Fangen på Bogstad".
Fra fenrik Gustaf Lewenhaupts dagbok
Bokstad den 12 febr. 1809
”I anledning af Julens firande ... då jag tillika med dem hade den äran att vara bjudne till Grefve Wedel af Jarlsberg, en son af den danske Ministern i England af samme namn, och gift med Kammerherre Pehr Ankers enda dotter. Julafton firades ej, som det brukas i Sverige, men Juldagen började Högtiden med Stor Dinée och Bal, som var mycket brilliant, man såg en stor folksamling och Dansen exequerades med mycken munterhet i en superbt eclairerad sal. Annandag Jul hvilade man efter denna glada fest, som förnyades den 27de Dec. på Bokstad, då Kammarherre hade bjudit till sig mycket Folk både från Byn och Landet. Nyårsdagen var jag äfven på bal, således ser min goda Pappa att jag ej fattas Motion under Julhelgen.
Min goda Pappas Lydiga och Tillgifne Son…..”
Løst notat for juni 1809
11te reste Bagge till Sverige –
2dre Var sälskap på Weckerö –
4de var vi hos Lassen –
6te reste Kammarherren, Gr: Wedel och jag till Kungsberg, inter: ställe
7de gjorde visiter, till mid: hos Stenstrups
8de reste hem till mid: på Wäckerö –
3dje reste Jumf: Dorant hem –
9de var Kamm: och jag i Sandviken
11te voro vi på Calas hos Agent Nielsen
12te Selskap i Sandviken
10de Var Grefvinnan på Bokstad med sin lilla son
13de var ett litet sälskap på Bokstad
15de var jag på Forneboe –
16de var jag nere på Wäckerö
18de var Niels Ankers son här
19de var Major Hummel/Kummel här
20de reste vi till Bärum –
21sta reste Kammerherren, Lasson och jag till Ringeriket, rodde i en stor slup i selskap med Torsten By och Ole Grorud ofver till Kiraterna, som då gingo – hem igen samma dag -
22re kom Capten Manley till Bærum
23de var stor fête på Bærum 90 Personer. Bruksfolket dansade omkring Maijstången (Halling, hålsdans och tripp ell: skotte ril.)
24de åto vi Middag på Bärum, reste hem
25te åto Kam: och jag middag på Wechröd.
26 red jag till Åmot, spaserade och rodde till Haukdammen för att se flötningen.
27de kommo vi till Svartvand-dammen /med Butleren/
28de gick jag till Langlien låg der om Natten och spaserade följande dagen
29de til Bokstad.
Steder å gå hvor folk gikk i 1814: Fossum Jernverkerk med rester av masovnen og hammeren ved fossen, langs Lysakerelva, Ankerveien fra Fossum til Bærums Verk, langs Bogstadvannet og Milene, fereksla til setermarka, Bogstad gård.
Bilder: Hammerfossen med rester av masovnen, eget. Smeden er av Th. Kittelsen. Bogstad er malt av grev Gustav Lewenhaupt 1808-9.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar