De kommer for full musikk - tamburer og piber - tramper i takt og synger en marsj av Johan Karlsson, feltprest fra Näshult under Napoleonkrigen, skrevet før Norgesreisen for å oppildne soldatene - ingen husker visst melodien lenger, lykkeligvis mener noen. Denne versjonen er hentet herfra.
Sång under Tåget til Norrige 1814
I ynglingar, som hemma går,
Förutan vapen, jag er spår
(Choir:) Er kyssar ingen flicka mer,
Och inga Lagvar vänta er.
Men jag är Svensk och Krigare,
Som icke fruktar Kulorne;
(Choir:) Från Tysklands slättor segershäll
Jag vandrar nu til Norriges fjäll.
Vår stora Prins han för oss an,
Om segran ingen tvifla kan
(Choir:) Den segrat har vid Leipzigs Port
Han fruktar icke Christian stort.
En Svensk är aktad i alla land,
Förakta de vårt brödraband;
(Choir:) Så skola Norrmän röna ifi,
Att ej med Svenskar skåmtas må.
Den Tolfte CARL i vintren kall
Marcherade till Frederikshall,
(Choir) Och døden mötte honom där,
Men Hjeltens död ej hämnad är.
Nu hämndens timme slagen är,
Men Svensken ingen hämnd begär,
(Choir:) Än bjuda vi en fridsam hand,
Kom Norrmän! Knyten fridens band.
Då gå vi till vår Fosterbygd,
Att lefva uti fridens skygd;
(Choir:) Muskötten, altid brukt med fog,
Bortbyts mot Makan och en Plog.
De klager på veiene - får vi høre fra NRK Østfold som dekker krigen dag for dag - for nordbaggarna har felt trær over dem på kryss og tvers og de er smale og bratte og sølete og ufremkommelige og særlig med kanoner og hester og vogner så unge prins Oscars hest stuper og han må kaste seg av og det er absolutt ikke lett å marsjere i god svensk orden. Skuddveksling er det også, blant annet ved Prestebakke. Jädrans norrbaggar, tenker de sikkert, og ikke Kom norrmän, knyten brödraband.
Bilde: Ljunggren, C. J. (1855). Minnes-anteckningar under 1813 och 1814 årens kampagner uti Tyskland och Norge. Stockholm: Bonnier, herfra.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar